Tvingande!

Vi, jag och Fredrik har lagt upp en plan för tränandet nu i vår. Igår kväll tummade jag på att antingen skulle jag gå ut och gå eller åka på gympapasset mellan 20-21 ikväll.
Det ösregnar ute och jag är inte alls sugen på gympa. Fredrik principfast som han är säger "du har bara dessa två val". Jag försökte med att jag kan ju styrketräna hemma. Nej fick jag som svar :)
Sagt och gjort ringde jag grannen och frågade om hon skulle åka på gympan och ja det skulle hon. Då hänger jag med dit. Har aldrig varit där då det är i gympasalen på Tokarpsskolan och sällskap första gången är ju aldrig fel.
Egentligen är det en klockren tid att träna på då Ella med säkerhet sover då.

Det finns massor av saker jag kan skylla på när det gäller varför jag låtit mig själv bli en soffpotatis igen, dock ingen anledning att skriva upp dom. Jag som var så duktig f o m i maj när jag började med PTn och ända fram tills i december. Var ju så nöjd med hur jag hade börjat forma kroppen.
Nu har jag lagt på några kilon och det skulle inte vara kul att få frågan om vi väntar en till...
Har inte alls kommit upp till startvikten för ett år sedan MEN gör jag inget åt det kommer jag med 100% säkerhet vara där igen efter sommaren.
Har igen styrt om huvudet och IGEN insett att det går inte för mig att göra något halvdant. Som PTn sa så klok så är detta ingen bantningskur utan en start på mitt nya liv. En förändring som jag måste hålla och inte tappa. När jag är nöjd med vikten och formen får jag inte börja unna mig saker utan måste fortsätta hålla strikt på de fria måltiderna.
Då börjar jag igen. Känns riktigt ruttet att jag IGEN sviker mig själv. Jag som kämpade så hela sommaren och hösten och som verkligen börjat göra en förändring...
Nu blir det till att läsa Olgas blogg varje dag igen och inte jobba med bortförklaringar.